Kvalitetsindikatorer - Regler

Bakgrund

Det för Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet gemensamma kvalitetsrådet (MKR) förordar att samliga specialiteter ska presentera kvalitesindikatorer, som fortlöpande följs upp mot definierade mål. Som kvalitetsindikator avser vi att använda nedan beskriven modell.

Grundprinciper:

- Kvalitetsindikatorer bör kunna tas fram från befintliga databaser

- Kvalitetsindikatorer som kräver omgranskning av prover eller andra omfattande manuella insatser bör undvikas

- Kvalitetsindikatorer bör testas i skarp miljö av ansvarig KVAST-grupp före beslut

- Kvalitetsindikatorer med stor spridning utanför önskat intervall bör resultera i normerande EQUALIS-utskick eller annan lämplig åtgärd

- Kvalitetsindikatorer som visar stabil spridning inom önskat intervall bör undersökas med långa tidsintervall

- Kvalitetsindikatorer bör revideras var 5:e år

 

Kvalitetsindikatorer och utvärdering av dessa införes stegvis enligt nedan:

Steg 1: Provtypsbeteckningar, topografi och diagnos för kvalitetsindikatorer definieras av KVAST, som även anger rekommenderade koder. Inrapportering av data ska ske enligt KVAST-anvisningar.

Steg 2: Frekvensen av respektive koder redovisas regelbundet med tidsintervall som normalt är 1 år, men som kan variera från 0,5 - 5 år. Tidsintervallet anpassas så att antalet fall normalt överstiger 50.

 

Frekvensen redovisas

- per hel avdelning till EQUALIS

- för lågfrekventa diagnoser kan data från hel sjukvårdregion redovisas till EQUALIS

- per diagnostiker för intern redovisning till kvalitetskommitté

 

Steg 3: Analys av frekvenserna görs regelbundet med tidsintervall enligt steg 2 ovan för

- hela avdelningen/regionen av respektive KVAST-grupp (via EQUALIS)

- för enskilda diagnostiker av avdelningens kvalitetskommitté, dels över tid (för intrapersonell reproducerbarhet) dels med avdelningens övriga diagnostiker (för interpersonell reproducerbarhet) om materialet inte är starkt snedfördelat pga intern subspecialisering

Steg 4: Om oväntat stora avvikelser från förväntat utfall fås analyseras kodsystemet och följsamheten till detsamma. Om skillnaderna inte förklaras av bristfällig kodning eftergranskas lämplig andel av materialet för att upptäcka ev bedömningsskillnader. KVAST-grupperna kan vara behjälpliga med råd i dessa frågor.

 

LM 2004-11-10